Har du tänkt på hur mycket svartvitt som gäller inom branschen? Det är inte bra tycker jag. Omvänt kan man nämligen säga, har du tänkt på hur lite färg det är inom branschen, hur trist och färglöst det kan kännas med alla frackar. Ok, det kan visst vara stiligt, men det är för lite färg ändå! Jag undrar om det har sitt ursprung i noternas spännande färgschema eller hur det blivit såhär. När man kostaterar sånt, blir man glad att cellisten Mats Lidström ständigt drar sitt strå till stacken och spelar i bra mycket skönare kläder. Här i randigt. 
Hans nya Tintin-cd är för övrigt jäkligt bra, (minus säckpiporna i början. Myääääääääeeee!) Ju mer jag skriver om Mats, desto mer imponerad märker jag att jag är. Ju svartvitare och tristare saker är, desto mer syns och märks färgklickarna. Det känns helt ok nu när jag tänker efter.
Jag är så innerligt trött på alla dessa kvinnliga solister som uppträder i enorma skynken, rena tält. Så otroligt fult och konservativt. Varför inte en snygg dräkt.
Skivbolagen satsar stort på unga och snygga flickor, så en återgång till 60-talets minikjol kanske vore något.
Comment by Thomas — April 29, 2006 @ 12:21 am
Tintinskiva, otroligt intressant – och vilket omslag. Hur kan jag ha missat det? Och tack för Petrusjka.
Comment by Tor Billgren — April 30, 2006 @ 9:39 am
Och jag är förbenat trött på alla kråmande,åmande och halvnakna solisttjejer på omslagen Vad har ett lilla sjöjungrunkostym med Mozarts violinkonsert att göra?
Comment by Therése — May 1, 2006 @ 5:58 pm
Therése, du har så rätt. Min kommentar angående minikjol var enbart ironisk. Men en modern och snygg klädsel vore fortfarande trevligt att se på både män & kvinnor.
Comment by Thomas — May 2, 2006 @ 2:09 am
Det som känns mest tråkigt är väl att det ganska ofta känns väldigt förutbestämt och enahanda – tycker jag. Lite variation, och lite personlighet får gärna komma till pass i konserthusen. Kul med kommentarer – Fortsätt gärna med det!
Comment by igor — May 2, 2006 @ 1:14 pm
Absolut. Gärna personlig. Såg Joseph Swensen dirigera och spela en violinkonsert på MSo för något år sedan. För det första stod han med ryggen mot publiken. Man fick en känsla av att man satt och tjuvlyssnade på några polare som satt och spela tillsammans. Det var…fint…på nått sätt….sen var det hans kostym, svarta brallor med en svart-grå skjorta som hängde utanför byxorna. Löst och ledigt. Focus på musiken
Det var en mkt bra konsert. Euforisk.
Comment by Therése — May 2, 2006 @ 5:43 pm